Manisk? Glad? Ledsen? Deprimerad?
Ibland får jag glimtar av lycka... jag får tillbaka små ljusa stunder ett par gånger i veckan men de försvinner lika fort.
Jag träffade min läkare idag och hon tyckte att det var så pass illa nu och trodde att jag hade en "blandepisod" både manisk och deprimerad på samma gång! Hur det nu går ihop?! Hon ändrade medicinen och jag ska få ECT, (el-behandling). Hon sa även att det kunde vara ett resultat av att jag var utan medicin så länge pga. graviditet och amning... Men jag vill ju ha syskon till Saga men jag vill aldrig någonsin känna såhär igen... är livrädd för att genomgå en till graviditet!
Nu vet jag inte om jag vågar publicera detta, för jag söker inte medlidande. Det är skönt att skriva av sig! Jag vet också att det är bara en massa goa människor som läser min blogg och de är inte så många heller :) så jag väljer nog att visa min situation som den är utan att vara rädd för fördomar och skitsnack... jag har inget att dölja!
Snart kommer kanske ett mer positivt inlägg för man vet aldrig när det vänder och jag blir manisk istället :p
Puss & Kram
Det är bra att du skriver gumman, dels för bearbetning, dels för att kunna blicka tillbaka och även för det enkla att kunna skicka oss en länk när du inte orkar prata om det. Att skriva av sig en bra bearbetningsform och du nyttjar den väl! :)
Puss och kram och fjärt!
Din fis-Lisa
En bra mamma är en mamma som tar hand om sig själv. Annars blir det ingen mamma kvar efter ett tag...
Kram på dig.
hej vännen: jag ser vad du skriver... o tycker som fis-lisa. finessen är just det lisa skriver. bearbetning av alla tankar o att du kan blicka tillbaka.ibland glömmer man det mesta.
jag tycker att du formulerar dig väl i all ledsenhet, så det är inget att känna skam för.
men klart att det är jobbigt med all nedstämdhet, just när det skulle vara så härligt.
men jag tror också kanske att du sätter stor press på dig själv.o stora krav på dig själv.
och själv var jag faktiskt jätte deppad lång tid efter att ha fått min gulle-klimp. men då talade man inte om sånt.
o inget förstod jag själv heller då.och som du vet så är jag oftast en sprallig person, så det var svårt att fatta.
mitt enkla lillla förslag är att du prövar det som erbjuds, men vänta in i det sista med el-behandling.det överbehandlas med detta undermedel har jag en känsla av.
detta säger jag från mitt hjärta till dig.... o hoppas att ditt hör vad jag viskar....vänta....pröva andra mediciner som står till buds.
jag tror ändå att bästa hjälpen har du i Saga o Simon och sen får du brodera med litet annat som komplement.
din sorg efter mamma sitter ju som en kniv i bröstet... men även sådana skador ,bildar ärr, o det går att leva med.
men förringa inte din smärta över förlusten av mammi, den får nog också plats i ditt inre stora jag. så klart....
du ska se att det finns lite ljus snart i tunneln...
o sommaren gör det också lättare att bära det som gör ont.
men med vinterkängorna på,så tål ingen människa någon extra skit o belastning. och just nu är du extra skör.
jag tänker på dig och önskar dig allt väl, och jag VET att det vänder för dig,sötnos. puss på dig o kram till de dina.
Hej frida!!!
Jag vet ju hur det är det här med att må dåligt då barnen är små... Jag vet ju att du har din diagnos, och att det var hemskt att gå igenom underbara Gunnels död, alldeles innan Saga föddes.
Jag hade inte något sådant i ryggsäcken, men jag blev sjuk ändå när mitt andra barn föddes. Lades in på sjukhus och blev till slut bra igen. Men det var först när Victor var över ett år...Det jag vill säga, är att jag vet vad du går igenom, och jag vet vilken skam och vilka skuldkänslor man får.... Men du är inte ensam!!! Glöm aldrig det :)
Och sedan undrar jag bara om din läkare har informerat om biverkningar med el behandling.... Jag vet att det ger många posetiva efekter, för jag blev oxå erbjuden det. Men har hon berättat att det finns en stor risk för minnesförlust?! Att du kanske aldrig kommer att minnas Sagas första tid?! Jag ville bara kolla som sagt, så du inte blir lovad guld och gröna skogar... Ha det bra, och vill du, är det bara att ringa!!!! Kram Emma (0651-769070)
Vackra Frida!
Så svårt att veta hur man ska peppa dig, du gör ett toppen jobb!! Fortsätt att kämpa vidare, efter mörker kommer ljus!
Massor av kramar
hej igen; bra påpekande av emma ref etc behandlingen.
den kan bli ödesdiger för en del personer o precis just det emma nämner är en faktor som gör att jag viskade till dig-vänta.
idag var det sol ute o jag hoppas att lite solljus spred sig över dig o lilla saga. så klart....puss min sötnos.
